Vår historia..
Allt började med fascinationen av Frieserhästen, vilken är många hästmänniskors stora dröm. När man väl har träffat denna rasen så är man fast! Frieserhästen är en sådan fantastisk rolig individ som vill vara med människor och som älskar att visa upp sig. Vi är ett gäng likasinnade som har funnit hästrasen, glädjen och gemenskapen i denna härliga förening som startade 2016 i Skåne (så klart) Vi växer för varje år med både hästar och fotfolk och träffas flera gånger per år både med och utan häst.
LIVET MED EN FRIESERHÄST ÄR EN FEST!❤
Frieserhästen
Frieserhäst, även kallad frisisk häst är en hästras av varmblodstyp som ursprungligen kommer från Nederländerna där den utvecklats i över 2000 år. Den har en mankhöjd på 150–170 centimeter (idealhöjden är 160–165 centimeter) och är alltid svart, utan några vita tecken. Ett kännetecken är även rasens kraftiga man och svans med tjockt tagel som ofta vågar sig, samt kraftigt hovskägg på benen. Idag pratar man även om den gamla typen gentemot den moderna typen. Den gamla typen var en kraftigare, mer kortbent typ av Frieser, som främst användes till jordbruk, och som avlades under 1800-talet och början av 1900-talet, medan den moderna typen är långbent och smäckrare. Rasen har fått sitt namn efter Friesland som ligger i norra Nederländerna. Frieserhästen används för både ridning och körning samt även i cirkusmanegen då hästarna är lättlärda med fina rörelser. Friesern är idag en mycket populär ras på grund av sitt speciella utseende och sitt stabila lynne, för att den är lättlärd och för sina höga och fina rörelser.
Under medeltiden blev Friesland känt för sin avel av friesern som då var en stor och tung stridshäst som kunde bära upp en riddare med full utrustning under strid. Under cirka 1 000 år utvecklade man frieserhästen för att den skulle få vackrare drag då den användes av både frisiska och tyska korsriddare. Rasen förbättrades ytterligare under korstågen med inblandningen av de ökenhästar man tog som krigsbyte, då bland annat arabiska fullblod. Frieserhästen behöll dock fortfarande sina karaktäristiska drag även om det arabiska inflytandet än idag kan synas i hästens huvud och främst då nosryggen.
Vid 1800-talets början blev dock förutsättningarna för avel av stridshästar förändrade.Hästarna skulle nu vara lättare och snabbare än förut. Frieserhästen användes dock fortfarande som jordbrukshästar men fick snart konkurrens även där från tyngre kallblodshästar som exempelvis ardennerhästen från Belgien. Under slutet av 1800-talet var Friesern nära att dö ut helt.
År 1913 fanns bara 3 renrasiga registrerade frieserhingstar i Friesland. Med hjälp av ett ihärdigt avelsarbete räddades friesern under andra världskriget då bristen på fordon och drivmedel tvingade holländarna att gå tillbaka till hästar och kärror. Rasen avlades snabbt upp och redan 1954 fick det nybildade rassällskapet titeln "kungligt".
1992 startades Svenska Frieserhästföreningen (SFHF) men då fanns enbart cirka 10 frieserhästar i Sverige. Idag finns, trots rasens popularitet, enbart cirka 80 godkända avelshingstar runt om i världen. Idag ligger antalet registrerade frieserhästar på runt 60 000 varav cirka 1000 finns i Sverige.